Finns det några tips och trix för hur man får ut en bebis några veckor för tidigt?! Vad ska man locka med, vad ska man äta och göra?! Är helt säker på att han är klar där inne nu och bara stannar för att jävlas. Överallt, hur jag än ligger, sitter eller står är det kroppsdelar som sticker ut, ömmar och är i vägen. Värst är det på kvällarna. Han har en urdåligt sömnrytm. Det är ju meningen att vi ska sova samtidigt och nu när han är i magen kan väl jag få bestämma? Jag vill lägga mig runt halv elva och då sätter det igång som värst. Varje kväll i drygt en timme far han runt och det är omöjligt att ligga i sängen, det gör ont som i ett band runt hela magen/ryggen. Inte sällan är det långt till tårar. Skitunge hinner jag tänka, innan jag ångrar mig och får dåligt samvete.. men två veckor till, fyra i värsta fall, det är länge. Jättelänge. Fast om det hade varit sommar och semester hade det varit kort tid. Jättekort.
Allt är relativt och det här är förmodligen ingenting mot själva förlossningen (fast den ska ju inte ta två veckor), ändå längtar jag efter tecken på att det ska sätta igång. Inte bara för att jag är less på kvällarna, utan för att det är så tomt i spjälsängen.. och jag är sååå nyfiken på hur han kommer se ut! Intressant att se vad han får från mamma och vad han får av pappa :) Ja, hur gnällig jag än låter vet jag ju att det här kommer sluta i något alldeles fantastiskt! <3
1 kommentar:
Oj då, man kan tänka skitunge med värme i sinnet och så länge man bara tänker är det rätt ok. Tanken kommer nog att slå dig många gånger genom livet både på gott och ont. Men du är en bra förälder ändå. Vi är också nyfikna på vem han kommer att bli, ska bli spännande. Kram
Skicka en kommentar