Natten..

Jaha, inatt fick jag känna på några riktiga värkar tror jag. Mellan 23 och 04 kom de ungefär varje kvart, vilket gjorde det omöjligt att sova. Halvlåg på golvet hängandes över soffan (?) och försökte blunda/vila i pauserna för att rätt som det var ryckas upp, andas och bara försöka slappna av med precis hela kroppen. Gud vad det är svårt insåg jag. Att hitta en bra ställning där varje del av kroppen bara får bli tung och helt avslappnad, samtidigt som man andas. Kändes på nåt sätt lite skönt att känna att det är igång, men plötsligt insåg jag att jag fått slumra en dryg timme utan att väckas av smärtan och då fattade jag ju att det stannat av och kan alltså vara hur långt som helst kvar nu igen :(

Under förmiddagen har det varit väldigt oregelbundet igen, några gånger med bara 10 min emellan, för att sen dröja 40 min eller mer till nästa gång.. Ni som vet, hur länge kan det hålla på och hatta såhär? Vill ju att det ska bli så pass regelbundet att vi får åka in. Bara att vara på plats och veta att det finns folk som lägger allt fokus på att hjälpa mig genom detta kommer ju göra mig mycket lugnare. Är dock lite orolig över smärtan nu. Tycker att det känns ordentligt emellanåt och alla säger att det kommer bli 100ggr värre..!! Hjälp! :(

Kan ju säga redan nu att jag absolut inte kommer vänta så länge som de önskar på Danderyd. 3, 4, gärna 5 värkar på 10 min, sa hon igår. Lite Alvedon och ett bad under tiden. Yeah right! Det hjälper ju inte ett smack nu ens, så hur ska man klara det sen när man knappt får pusta ut mellan värkarna och dessutom ska sitta i bilen hela vägen in, kan bara föreställa mig hur obekvämt det kommer vara. Då kan man ju inte hänga över nåt bord och slappna av som man övat på nu.. :) Dessutom har flera tjejkompisar som alla fått sitt första barn i år berättat om hur fort det gick! Då vill jag banne mig vara på plats i tid. Jag är ju alltid för tidigt ute :)