Det är märkligt det här med namn... Det finns hur mycket som helst att fundera kring. Första "problemet" kom jag att tänka på när jag såg reklamen för Idol 2011 i morse. Laila Bagge-Wahlgren heter blondinen i juryn. Hur kul kan det vara för Niclas, hennes nya man, att hon fortfarande har sitt ex efternamn?! Jag hade aldrig i livet gått med på något sånt!
Det andra "problemet" är när två människor vill gifta sig, men ingen vill ta den andras namn. Nu för tiden är det ju inte givet att man måste ta mannens namn, så då blir det ju ännu svårare. Det är klart att man vill behålla sitt namn, det är ju en del av ens idientitet och familj, men det är ju inte alltid det blir så bra med dubbelnamn heller.
"Problem" nummer tre blir alltså vems efternamn ett gemensamt barn ska ha om man inte är gifta? Bebisen får ju automatiskt mammans namn och jag vet inte vad jag tycker om det egentligen, kan förstå att det känns orättvist för pappan, men samtidigt är det väl en "säkerthetsåtgärd" redan på BB, att barnet ska kopplas ihop med rätt mamma kanske..?
Sen ska ju barnet ha ett förnamn också, det kan vara nog så svårt! Det finns några namn som står lite högre på listan än andra, samtidigt som det är sjukt svårt att inte ha kopplingar till alla olika namn, som faktiskt begränsar. Jag vet t.ex. en urgullig liten kille som jag jobbade med på en förskola för flera år sedan som hade ett jättefint namn som jag var helt säker på att jag skulle döpa mitt eventuella barn till. Nu har det dock dykt upp fler barn med samma namn. Barn som i mina ögon bara är sååå jobbiga och då känns det liksom inte rätt längre. Fast å andra sidan blir ju vår plutt en helt egen person och såklart ännu sötare än det första, gulliga barnet som hette samma sak.
Det brukar vara lite tunnt med kommentarer på inläggen här, men nu finns det ju hur mycket som helst att ha en åsikt/erfarenhet/tanke om, så tyck till - kommentera gärna! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar